Kortfattad släkthistoria
Genom Westfaliska freden år 1648 kom bl.a. den tyska ön Rügen i svensk besittning. Det var naturligt, inte minst under det fortsatta krigen, att personer i det nya svenska provinserna sökte sig en framtid i tjänst under den svenska kronan. Detta gällde bl.a. en av de äldsta adelsätterna inom området, medlemmar av släkten von Platen. Ätten framträdde bevisligen redan år 1255, Otto cum Plate omnämns i tre skilda urkunder. Som stamfader för flertalet av de från Rügen härstammande släktgrenarna räknas Henning Plate, innehavare av godset Granskevitz. Han levde omkring år 1396. Genom hans sonsons son Wilken, även han innehavare av Granskevitz och dessutom lantfogde på Rügen omkring år 1520, delade sig släkten i tre grenar:
- Sonen Jürgen, liksom fadern lantfogde på Rügen, blev stamfader för en gren, efter innehavet av godsen Venz och Zubzow, benämnd Venz-Zubzowgrenen.
- Sonen Berendt på Granskevitz, stamfader för Granskevitsgrenen som senare, efter upphöjelse till tysk riksgrevlig värdighet år 1689, benämndes Platen-Hallermund-grenen samt
- Sonen Heinrich, ägare av godsen Dornhof och Silenz, stamfader för Dornhofgrenen.
Först under 1700-talet medförde släktmedlemmarnas tjänst i Sverige att några av dem blev stadigvarande bosatta i landet och här fortplantade släkten.